Flerspråkighet så in i Norden

Julkaistu 28.04.2016.

Förra veckan deltog jag i konferensen Språk så in i Norden, samnordiska språkdagar med fortbildning för språklärare, som Språklärarnas riksförbund i Sverige som ordnade i Stockholm och där Flerspråkighetsinstitutet var en av partnerorganisationerna från Finland. Temat för konferensen var flerspråkighet, vikten av att få lära sig flera språk och nyttan med flerspråkighet både ur individens och ur samhällets synvinkel. Vi fick höra om och presentera innovativa modeller för språkundervisning och språklärande, smaka på olika språk på minilektioner, och delta i diskussioner om flerspråkigheten i de olika nordiska länderna.

Under konferensen diskuterades också utmaningar som språklärare och flerspråkighetsintresserade i allmänhet möter i våra nordiska samhällen. Då kommunerna och andra utbildningsanordnade måste spara, står språkkurserna tyvärr ofta högt upp på listan på aktiviteter som stryks. Även om arbetsgivarna på olika branscher i förfrågningar efterlyser mångsidiga språkkunskaper, syns detta sällan i lönenivåerna eller i behörighetskraven för olika uppgifter. I den offentliga diskussionen får man ofta en snedvriden bild av att det behövs endast ett språk i den globala världen och att alla dessutom kan lära sig detta språk men inte andra språk. I praktiken behöver man exempelvis i affärslivet kunna det språk som kunden vill göra affärer på.

Elever som har svårigheter med språkstudier eller exempelvis läs- och skrivsvårigheter får inte alltid det stöd som de skulle behöva och ha rätt till. Däremot får de alltför ofta höra att de helt enkelt borde sluta studera språk, åtminstone ska de inte välja flera språk. Vilket ju är fel. Ingen föreslår väl heller att en elev med inlärningssvårigheter i exempelvis matematik ska strunta i att lära sig räkna alls. Det är självklart att om en elev har lässvårigheter så har hen det på alla språk. Men detta innebär helt enkelt att eleven behöver stöd i läsandet, på alla språk och även i andra skolämnen. Hen kan ändå vara språkintresserad och -begåvad och hur flytande som helst då det gäller muntlig språkanvändning. Om en elev vill lära sig språk ska man ge hen den möjligheten, och också det stöd som behövs.

Sedan har vi fortfarande evighetsproblemet med att många fortfarande tror att det bara ryms en begränsad mängd språk i en människas hjärna och att språken tävlar om detta utrymme och att man därför noga ska välja vilka språk man ska satsa på. Detta har jag skrivit om i mitt tidigare blogginlägg. Sanningen är dock att ju flera språk man kan, desto lättare har man att lära sig ännu fler. Språken stöder varandra.

De ovannämnda missuppfattningarna om språk och flerspråkighet medverkar i den beklagliga trenden i Norden att allt färre elever läser flera språk i skolan. För att trygga våra länders höga utbildningsnivå och konkurrenskraft är det dags att börja diskutera språk och språkstudier med mer positiva toner och se vilket mervärde flera språk kan ge både åt individen och åt samhället. Språkkunskaper är en rikedom.

Kommentit:

Ei kommentteja toistaiseksi.

Kommentoi:

*Pakollinen kenttä

Takaisin

Päivitetty 28.04.2016 - Verkkotoimitus
Login